Nu luktar jag juleskum och enligt pappa är det det bästa med hela julen. Vilken tur!!
måndag 12 november 2012
SJUKSKRIVEN
Att man aldrig får lov att vara glad!! Eller jo, överlag är jag ju glad och speciellt när jag får fin besök av tant Millan, men efter det var det dags för läkarbesök och då var jag inte lika glad längre. Han både klämde och kände och pillade mig i öronen och halsen men värst var när HON kom och skulle sticka mig i fingret och prega ner en tops i halsen på mig. Där gick min gräns. Som plåster på såren fick jag just ett plåster på mitt lilla stick och sen försökte hon propsa på mig några töntiga solglasögon. Som om den skulle göra mig gladare och sticket mindre ont?!! Det värsta av allt är nog ändå att jag är sjukskriven hela veckan och inte alls får lov att gå på dagis eller leka med moster som mamma hade lovat mig. Dumma, dumma hals och slem och feber och kräk. Nu vill jag bli frisk!!
fredag 9 november 2012
EJ PÅ TOPP
Tänk vad allt hade varit lättare om bara alla orden kunde falla på plats och jag kunde säga vad det är som är fel. Jag försöker ju förklara men att sen inte någon förstår vad jag menar är ju inte mitt problem.
Igår hälsade jag familjen Jernsäther välkommen genom att kräka inte bara en gång och inte två gånger utan hela tre gånger i deras hall. Det så ändå ut som om att behövde städa så det gjorde inte jätte mycket. Idag är jag inte riktigt på topp. Jag kan inte sätta fingret på vad det är men något tokigt är det som rör sig inne i kroppen på mig. Det börjar bli lite långtråkigt nu att inte kunna röja som jag brukar eller stoppa all mat som jag kommer åt i munnen.
Om ni har några tips på hur man får ordning på magen, (förutom fil, proviva, franska), och energin så hör gärna av er.
Igår hälsade jag familjen Jernsäther välkommen genom att kräka inte bara en gång och inte två gånger utan hela tre gånger i deras hall. Det så ändå ut som om att behövde städa så det gjorde inte jätte mycket. Idag är jag inte riktigt på topp. Jag kan inte sätta fingret på vad det är men något tokigt är det som rör sig inne i kroppen på mig. Det börjar bli lite långtråkigt nu att inte kunna röja som jag brukar eller stoppa all mat som jag kommer åt i munnen.
Om ni har några tips på hur man får ordning på magen, (förutom fil, proviva, franska), och energin så hör gärna av er.
torsdag 8 november 2012
PÅ VÄG
Nu är jag på väg och mamma och pappa och moster Loppan. Jag har hunnit vila en pytteliten stund och äta både bullar och riskakor, och nu tittar jag och moster på Ruskprick och Knorrhane. Helt ok för en lång bilfärd.
onsdag 7 november 2012
TRE DAGAR
Jag har inte kräkts på två dagar och börjar nu känna mig som vanlig igen. Nästan iallafall. Jag håller mig helst till cola och brödskivor, vällingen och maten kan mamma själv äta och dricka.
Jag hade ju inte direkt planerat att bli dålig och om jag ska vara ärlig så tycker jag faktiskt lite synd om mamma som fick köra hem tidigare än tänkt från Elin och Elsa, som hon inte träffar så ofta och för att hon för en gångs skull hade tänkt ha kalas igår och tro det eller till och med hade bakat en massa kakor, något som hon ALDRIG annars gör. Men med oss barn så vet man ju aldrig vad som kan hända. Vi är lite som små inslagna paket, man är nyfiken på dem och vill gärna öppna dem men man vet aldrig vad dem innehåller. Och på tal om paket så kom pappa hem igår med ett jätte stort paket igår till mamma som jag tydligen hade hjälpt till att välja ut(?!). Mamma grät och pappa såg nöjd ut men så brukar det vara här hemma när pappa kommer hem med överraskningar.
Imorgon packar jag min väska och ger mig ut på roadtrip. Självklart måste jag hålla mig kräkfri och gör jag inte det så har mamma lovat att bli gråhårig och det hade ju visserligen varit roligt att se men det som väntar i helgen lockar nog lite.
GRATTIS VÄRLDENS BÄSTA TOKIGA MAMMA
Jag hade ju inte direkt planerat att bli dålig och om jag ska vara ärlig så tycker jag faktiskt lite synd om mamma som fick köra hem tidigare än tänkt från Elin och Elsa, som hon inte träffar så ofta och för att hon för en gångs skull hade tänkt ha kalas igår och tro det eller till och med hade bakat en massa kakor, något som hon ALDRIG annars gör. Men med oss barn så vet man ju aldrig vad som kan hända. Vi är lite som små inslagna paket, man är nyfiken på dem och vill gärna öppna dem men man vet aldrig vad dem innehåller. Och på tal om paket så kom pappa hem igår med ett jätte stort paket igår till mamma som jag tydligen hade hjälpt till att välja ut(?!). Mamma grät och pappa såg nöjd ut men så brukar det vara här hemma när pappa kommer hem med överraskningar.
Imorgon packar jag min väska och ger mig ut på roadtrip. Självklart måste jag hålla mig kräkfri och gör jag inte det så har mamma lovat att bli gråhårig och det hade ju visserligen varit roligt att se men det som väntar i helgen lockar nog lite.
GRATTIS VÄRLDENS BÄSTA TOKIGA MAMMA
måndag 5 november 2012
fredag 2 november 2012
IKEA BUS
Igår drog jag, mamma, moster och gammelmoster till en av de roligaste ställena jag vet, nämligen Ikea. Där är så stora ytor att springa på, många sängar att hoppa i och en massa saker som man absolut inte får lov att röra men som jag ändå måste pilla på, vara lite lite.
Vad behöver lämnas in på Småland när man kan ha hela lekplatsen för sig själv.
Jag förstår inte!! Hur många barn som helst gick förbi detta stället och INGEN mer än jag la märke till alla paket som bara låg där och om man var riktigt tyst så kunde man nästan höra hur dem ropade; Maggie! Maggie! Snälla kom och öppna oss. Tyvärr så var det nog bara jag som hörde det och i samma sekund som jag skulle till att starta upprivningen av paketpappert så stoppade moster mig. Det är väldigt bra med mostrar men ibland är dem bara i vägen.
Sen var det dags för att stå i kö. Detta tillhör nog dem tråkigare sakerna på just Ikea. Annars är jag mycket nöjd med denna butiken. Som avslutningsvis blev det en korv och kanelbullar.
Vad behöver lämnas in på Småland när man kan ha hela lekplatsen för sig själv.
Jag förstår inte!! Hur många barn som helst gick förbi detta stället och INGEN mer än jag la märke till alla paket som bara låg där och om man var riktigt tyst så kunde man nästan höra hur dem ropade; Maggie! Maggie! Snälla kom och öppna oss. Tyvärr så var det nog bara jag som hörde det och i samma sekund som jag skulle till att starta upprivningen av paketpappert så stoppade moster mig. Det är väldigt bra med mostrar men ibland är dem bara i vägen.
Sen var det dags för att stå i kö. Detta tillhör nog dem tråkigare sakerna på just Ikea. Annars är jag mycket nöjd med denna butiken. Som avslutningsvis blev det en korv och kanelbullar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)