tisdag 10 februari 2015

SISTA INLÄGGET

Jag har nu bestämt mig för att detta kommer att bli mitt sista inlägg. Jag vill tacka för dessa 3 1/2 åren som jag har hunnit finnas med i bloggvärlden. Jag har vuxit en hel del under åren, lärt mig väldigt mycket och jag har fått vara med om en väldans massa. MEN som det är just nu så finns varken orken eller lusten här, och tro mig, jag har letat! 

Mitt sista inlägg blir min något försenade årskrönika. Hela mitt 2014 i en lite snabbare version. Se och njut! 


Jag och Hugo invigde 2014 med att åka och bada. Hugo var till och med så taggad att han hade tagit på sig badbrallorna utanpå sina byxor. 

Min fina kusin Viggo döptes och jag fick gå på mitt första dop. 

BFF! Bästa kompisar för alltid! 
Det är fler än jag som tycker om att bli kliad på ryggen. 

Jag blev bjuden på maskeradkalas till Arvid och Märta nere i gympasalen. Ett hej-dundrandes party! 

Jag började på gympa, och som jag trivs!! Att hoppa studsmatta är bäst men att dansa morgondansen kommer inte långt efter. 

För första gången provar jag på att åka skridskor. Tindras pappa hade tipsat min pappa om hur kul barn tydligen tyckte att det var att åka skridskor. Jag kan bara säga, ALDRIG MER! 

Jag och pappa går på min första bio. Bamse och tjuvstaden. 

Jag tar med mig nästkusinerna till busfabriken. Första men absolut inte sista gången. 

Någon gång då och då har jag och Livia te bjudning. Ibland kommer vi överens och ibland lite mindre. 

Jag avancerar till skottkärran på gympan. Mamma och pappa är mäkta imponerade. 

Framåt vårkanten fick jag äntligen in tekniken och kunde börja cykla helt själv. 

Jag delar mammas hästintresse och följer med allt oftare ut till Sessan. 

Tips och trix med Peppe är en del av min vardag. 

Jag firar påsk uppe i Göteborg och målar påsk ägg utav bara farten. 

Jag åker upp och säger hej till gammelmoster Line. Tillsammans går vi på Skansen och gör Stockholm stad ihop. 

Stockholmstrippen avslutas med lite skönsång och gitarrspel i soffan. Det är ett skönt gäng som bor där uppe. 

Sen är det äntligen dags. Nämligen att fylla 3 ÅR!! 

Det är bara ute hos mormor och morfar som man kan hitta tigrar i granarna. 

Ballong-date med Hugo. 

Och så var det äntligen dags att åka och hälsa på hos Pippi. 

Väl där inne vågade jag inte hälsa på Pippi men däremot så ville jag krama både Ronja och Madicken. 

Sen kom den stora dagen D, då det var dags att lämna alla mina kära nappar. Inte en endaste fick jag behålla. Men nu vet jag ju att om Pippi någon gång skulle behöva en napp så har hon några att välja på. 

Jag firade midsommar i Åhus tillsammans med nästan hela tjocka släkten och Viggo såklart. 

Ni kan även kalla mig för hästskötare om ni vill. 

Äntligen ville Hugos bedårande lillebror titta ut och ett tag tänkte jag nästan lägga beslag på Måns själv. 

Så gått som varje dag under sommaren gick jag ner och badade i havet. 

Och så äntligen fick jag mitt hus och min lilla trädgård. Jag och Peppe kunde inte vara lyckligare. 

Vi sa hej då till Tuppaskolan. 

När jag inte badar i havet så badar jag i mormor och morfars pool. 

Det blev en del maskin-körande i somras. 

Under hela sommaren bodde jag ute hos mormor och morfar medans mamma och pappa fixade i huset. Med hundar, hästar, katter, kusiner och mormor och morfar på gården så njöt jag av varje dag. 

Vem behöver dockvagn när man har en stor vagn?! Och vem behöver dockor när man har en russell?! 

Jag drog även mitt strå till stacken i huset. 

Några veckor senare såg mitt rum ut såhär. 

Som nybliven Elsa fantast så var jag i himmelriket när jag fick se Sven live inne på Liseberg. 

På min önskelista till tomten stod det Elsa docka och Barbie hästar. 

Första gympauppvisningen gick galant och mammas påhitt till temat julgranspynt blev en succé. 

Den tidigaste morgonen på hela året. Jag var laddad till tusen och klämde i från tårna i varenda sång. 

Tomten läste min önskelista noga och gav mig både en Elsa, en Anna och en Olof docka. Kan man önska sig något bättre slut på året?! Jag tror inte det. 

Kanske kommer det en dag då jag återigen väljer att knappa in några ord men tills dess får ni ha det så bra. 
Tack å hej leverpastej! 


torsdag 22 januari 2015

KANSKE, KANSKE INTE

Men hejsan!
Jullovet här inne blev visst lite längre än vad jag hade planerat. Men skönt har det varit. 
Något som också är skönt är att mamma är hemma igen. Länge, länge har jag väntat på henne och äntligen kom hon hem idag. Det bästa med att hon är hemma är hennes naglar. Alltså!! Ni som inte känner någon som har långa naglar har verkligen missat något. 


Mamma hann inte mer än sätta sig i soffan förrän hon började klia min rygg helt självmant. (Okej jag bönade och bad lite). Men ser ni hennes naglar?! Det är sååååååååååå sååååååååååå skönt. 

Åter till det som jag först tänkte skriva om.. Ja hur blir det då med skrivandet här inne framöver. Ja det är ju en väldigt bra fråga. Precis som mycket annat här i mitt liv, förutom vad jag vill ha till middag =köttbullar eller vad jag ska ha på mig =klänning, så har jag inte riktigt svar på detta. Jag känner att jag börjar bli lite för stor för detta och när man är 3 1/2 så räcker liksom inte tiden riktigt till heller. Att mamma dessutom har lagt beslag på datorn nu och försvinner iväg titt som tätt med sin telefon och för att inte tala om pappa som alltid tar med ipaden på sitt jobb. De gör inte det lätt för mig direkt. Men kanske har jag haft min tekniska tid och nu måste jag låta mina föräldrar få sin?! Ja kanske får det bli så, kanske inte. Man får se helt enkelt vad jag bestämmer mig för.